Wey lalala....

9/12 klockan 02:50



Att skriva ett inlägg tar tid.  Det krävs enormt mycket inspiration, styrka och framförallt mod.

Eller kanske inte.


Jag ska vara helt ärlig, jag kan inte sova. SÅ jag tänkte att jag påbörjar morgondagens inlägg.

(Detta kallas planering)

När klockan var 23 idag skulle jag bestämt gå och lägga mig.
Vi hade nämnligen kollat på Pearl Harbor. Det var jag, mamma och farmor. Vi släckte ner hela vardagsrummet, tände ljus, gjorde lite kaffe och åt lussekatter.

Pearl Harbor är en riktig klassiker. Och som vanligt fäller man några tårar i slutet. Om man har haft en dålig dag kanske man till och med mår lite kasst efteråt. Men jag har haft en väldigt trevlig dag här hemma idag, så mig berörde den ej!


Igår åkte jag med pappa hem från jobbet.
Jag har föresten kommit på den perfekta julklappe till mina föräldrar, den perfekta.
Jag hoppas bara att jag lyckas fixa så att det blir en julklapp och inte något senare, jag hoppas.


10/11 klockan 22:56

Nu börjar jag skriva igen.

Typiskt att börja så sent, början ändå jobba kl 6.00 i morgon. Klant.

Men målet med detta inläg var framförallt att skriva om veckan som gått. Måndag och tisdag är inte så intressanta eftersom jag mest jobbade.
I tisdagskväll åkte jag som sagt till Hålanda. Man får passa på när man får chansen att åka ut :)

I onsdags blev det mycket tid åt hundarna. Jag och mamma trimmade dom ordentligt inför julen.
Vi borstade och kammade dem ordentligt. Sedan blev det lite kloklippning. Efter det gick jag en sväng med hundarna. När jag kom hem igen gick jag ut på ängen med dom. Så kom mamma ner.
Vi tränade en stund med dom.

Pepsi är roligast. Han har en otrolig ögonkontakt och är enkel att jobba med.
Zantos har blivit riktigt duktig, jag blir så stolt :)


Föresten!

Jag pratade med Jossan i telefoni tisdags.
Det var rikigt kul!

Vid en tidpunkt började hon lipa, då kom mina tårar också. Fast jag kände att jag inte riktigt kunde börja lipamitt i lunchrummet :P

Hoppas hon kommer hem snart....

Alla i min familj vet när hon gör det,några vänner och även en del på jobbet.
Men som sagt, hoppas det är snart :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0