Såhär ser Barbie ut innan hon påbörjade sin förvandling.
Nu börjar jag få håret åt det askblonda hållet.

"Hej Jessica! Oj, har du blekt håret? Vad ljust det är...."

Har gått till frisören innan för att färga, slinga m.m håret.
Men efter jag kom hem från resan började jag göra slingor hemma, funkar hur bra som helst!
Igår var det dags igen.
Vi orkade inte göra slingor.
Jag var ändå ute efter en "ny" färg. Ville ha lite åt det "silver/blonda" hållet.
SÅ vi blekte det....

Reslultat: Väldigt blekt. Egentligen är det inte så mycket gula nyanser i, bara på vissa små små ställen. Men det är såå

Skulle fixa min utväxt.
Var lite trottsig och valde att inte göra slingor, utan färga.

Kan bara säga att Jessica Szanto är blond, riktigt blond.
Först lite chock, sedan börjar det kännas bättre. Tror det kommer att funka. 
Hoppas det känns bättre i morgon...

Idag hade jag ett gott pass på jobbet. Öppnade delikatessen.
Gick la bra, dock mycket folk! Jag hade legat hemma och myst i sängen om jag vart ledig.

När jag slutat jobba fick jag en energikick från gud vet jag. Blev glad och skratatde åt det mesta.
Handlade lite innan jag drog hem.
Kom hem, bytte om till otroligt soft klädsel, kröp ner i sängen.
På några sekunder sögs aöö energi ur mig och jag skulle kunna nu i detta ögonblick kunna somna sittandes.

Kl 19 är det träning.
Jag kan nu alltså utan dåligt samvete krypa ner under mitt varma duntäcke och slumra in till en go film.
Gilla läget.

Föresten!
Hade en riktigt go och givande fika med min käre vän igår.
Insåg mitt i vårat samtal att jag är ruskigt rastlös där jag står just nu i livet. Djupa ord...
Jag är inne i ett skede där jag tycker att något borde hända.
Jag är inne i ett vardagsmönster nu och dagarna rusar förbi.
Blir lite orolig och förvirrad att tiden går så fort.
Jag vill att tiden ska gå fort på ett sätt, men på ett annat vill jag bara att det ska sakta ner. Jag hinner inte med.
Som vanligt är Jessica velig och disträ.

Såg föresten att flygpriserna till Bali nu sjunkit 1000 kr billigare, sweeet.
Den stora frågan är bara när ska man åka hem.....?
Det blir i alla fall en öppen flygbiljett, ifall ifall.
Jobbet på skolan är 10 mars- 1 juni. Men möter folk upp mig tackar jag inte nej till att resa vidare.

Sedan får jag åka hem och ta några vuxenpoäng....Plugga.
Jag kan inte lattja runt hela livet och tro att jag är bara barnet.

Funderar starkt på att köpa mig en ny TV.
Bytte ut tjockis TV:n nu mot min 19 tummare.
För liten....gillar ingen av dom.

Nästa vecka blire nog en ny.
Nu ska jag sticka till jobbet i några timmar.

Kom hem från jobbet för en stund sedan.
Sätter på TV:n och slänger mig i soffan och "känner av läget".
Är konstigt nog inte trött.
Har jobbat alldeles för många dagar i rad egentligen, men mår prima!
Jobbar hela helgen. Självklart händer allt roligt då.
Missar två trevliga händelser idag, det är riktigt, riktigt trökigt.

Idag fick jag med mig lite "prover" hem från delikatessen som en leverantör lämnat.
Har nu tagit fram detta som jag ska småäta på tillsammans med lite keso, mumma!

Nu de närmsta 4 dagarna jobbar jag i delikatessen. Kom förbi och köp lite fina pålägg vettja!

Nu ska jag kika på Idol, fast vet redan att Maikel gott vidare dock, men måste se det!
Sedan blire film, Thor. Hört att det ska vara kass, men jag ska ge den en chans.

Over and Out.

Jag kan inte sova.

Skulle inte köpt kaffe.
Egentligen är jag nog övertrött.
Snart äre onsdag, och då är jag ledig!

Måste ju skriva att vi vannigår mot Floda. 8:e raka segern = 2:a plats.
3 matcher kvar och vi måste vinna alla för tt ha en chans att kvala upp till div 3.
Vi har dock 3 tuffa matcher kvar. Jag lever på hoppet!

Idag blev det ett långpass. Blev inringd tidigare. Skulle egentligen fikat med töserna, men ack nej.
Känner att det är no life för mig just nu.
Måste träffa lite folk.
Ska försöka lösa det i helgen :)

Nu blire musik och ett tappert försök till sömn.
Over and Out.

Somnar bland annat till denna gooer låten. Det är min "gå-till-jobbet-låt".

Ännu en lång dag @ work.

När jag låste upp min dörr och såg min säng hade jag mer än gärna slängt mig där med en gång.
Men ack nej detta går ej!

Började fixa med maten.
Idag köpte jag en hel färsk kyckling som jag rensade och hade ner alla bitarna i en stor kastrull.
I där hade jag krossade tomater, vitlök, rotselleri, palsternacka, morötter, kålrot, trattkantareller och lite matlagningsgrädde.
Kokade upp lite Bulgur.

Grytan fick koka på svag värma i ca 2 tim. Kycklingen var perfekt, nästan så att den faller isär.
Resultatet blev: Knasigt gott!

Medans grytan kokade slängde jag ihop en deg gjord på grovt mjöl.
I hade jag även linfrön och solroskärnor.
Jag använde även fröerna som topping.





In i ugnen på 200 grader i ca 30 min och klart!
Resultatet:

Går hem från jobbet.
Telefonen ringer.

Blir matt, blir besviken och jag blir ledsen.
Jag hoppades på dig.
"Jag lovar".
Trodde inte riktigt på det, men hoppades av hela mitt hjärta.
Det är betydligt lättare att rasera något, än att bygga något.
Men denna gången visade du verkligen hur enkelt det är.

"Detta är min sista chans".
Du lät alla förhoppningar rinna ur dina händer.
Försökte du någon gång fånga dom igen eller gav du upp så lätt?

Denna gången gick det ut över andra.
Du gick på folk som berör mig.
Det är personer i min närhet som betyder enormt mycket för mig.
Du gick över gränsen.
Jag vill verkligen, verkligen hjälpa dig.
Men det svider att ens tänka tanken när du gör såhär.

Saken är den att de är lyckliga. Jag tror att det är det som irriterar dig. Inte själva grejen att det är dom, utan att dom har det bra.
Dom är modiga och det trycker du ner.

Sakta men säkert försvinner personerna runt omkring.
Du ser det, jag ser det.

Du har inte råd med fler.

Det är bara så ledamt att din chans försvann så lätt, så lätt.
Det finns bara en person kvar som kan hjälpa dig ur detta.
En enda, och det är du.

Går till Partille Tidning.
Partilles ända damlag.
Det laget det går bäst för i hela Partille Kommun.
Vad får vi för uppmärksamhet i tidningen? Nada.
Det blev en liten, liten text. "....säger Jessica Szanto".
Suck...

Jaja, nu ger vi järnet de sista matcherna!
Vi ligger på delat 3:e plats med Jitex.
Vi har fortfarande spelat mindre matcher än de andra lagen. Go, go, gooo!

Denna dagen tog förövrigt slut på de mesta av mina krafter.
Jobb 6-17. Hoppade runt på varenda avdelning idag kändes det som, kul med lite snörrigt.
17:05. Johanna hämtar upp mig. Dags för ljusparty hemma hos Maria.
Lekte lite med hennes urgulliga barn.
20:30 åker vi därifrån. Stannar och handlar lite.
Hemmma. Fick ett ryck och rensade lite i mitt förråd. Har fortfarande kläer jag ej packat upp, hihi.
Sedan ska det lagas mat.
Jag så hungrig att jag mådde illa. Men mat måste man ha! Lagade ihop en suverän pastarätt med smörstekta kantareller från Hålanda. Fy sjutton vad gott! Nu har man matlåda till imorrn också.

I morgon är det jobba 08:30-20.00 i delin. Lång dag igen. Har bestämt frukost-date på jobbet med Sugar innan jag börjar jobba.
På kvällen blir det bio. Sedan ska jag förhoppningsvis träffa min käre gamle vän Marcooo, kanske en öl eller två?
Men det får inte bli för sent för Jessica, extraträning är inlagd på lördag. Ska bli gött! Tajmar perfekt innan jobbet börjar.
Ibland pusslar jag ihop mitt liv ganska bra.

Nästa lediga dag är den 29:e, nu kör vi järnet!

Måste bara börja med att skriva vinst. Nu går det riktigt bra i tabellen.

Idag fick jag en trevlig "goodie-bag" av mom.
Fick torkade trattisar, färska kantareller och en kruka med hemodlad basilika.
Ser fram emot mina middagar de närmaste...fy sjutton vad gott.
Hade en käck bild, men den ville inte hittas. Kokko...

Nu är Breaking News slut.
Dags att försöka nana. Klockan ringer strax innan 5.
I morgon blir en lång dag.
Jobb 6.00-17.00
På kvällen är jag bjuden hem till Maria, trevligt trevligt!





Idag var mamma och Zantos och kollade på matchen.
Nu ser jag inte honom på flera veckor eftersom jag jobbar så mycket. Känns inte riktigt OK.


Over and Out.

Sitter just nu och avslutar mitt "Asian-dokument".
Detta ska jag skicka till några polare som ska ut och resa.
Skriver om Bali nu, sista anhalten. Men också den det finns mest att skriva om.
Därför får ni lite pictures därifrån. Punkt slut.


Fina, fina Bali....
En dag syns vi snart igen.


Gili trawangan.




Gili Trawangan.

Kuta Beach.

Gili Trawangan.


Uluwatu.


Moppe tur för att fika lite, Uluwatu.



Leker i poolen, Uluwatu.



Första surflektionen, Kuta Beach.



Jag fyller 22, firas på Bounty, Kuta.



Jag och Petra har vattenkrig, Uluwatu.



Hänger på Surfers Bar med Nicko & Lhexy.



Raftar.



Leker "Fings" som kanadensarna lärde oss.



Gav bort våran boll till barnen på stranden, men först skulle det liras lite med kidsen. Nusa Dua.



Petra fixar drinkarna på Bounty, Kuta.



Blev kär på stranden i Nusa Dua.



Jag ska tvätta bort sminken en natt i Uluwatu. Då åker hela handfatet ner. "Hallååååå, hjääälp!". Kunde knappt hålla det öppe för magen gjorde så ont av allt skratt samtidigt som det svider i ögonen pga allt skum som fortfarande är kvar.



Ett smultronställe i Uluwatu, Balangan Beach.



Gillar farmors hatt.



Vi var helt säkra på att petra fick plats i Emmas väska, men ack nej som vi bedrog oss!



"One night In Kuta". Då kan håret se ut såhär. Men Sugar Mama löser det.



Sugar löser allt.



Anna kör partytricket genom hela Asien, här på Gili Trawangan.



Förfest i vårat lilla hus på Gili. Öl, Charader, go musik och pannlampa. Soft.



Cykeltur, Gili.



Uppladdat.



Balangan Beach. Vi flög som kottar.



Soft hus vi hyrde på Bali.



Snoooklinn tour.



Utomhus-badrum på Gili. Like.



Tränar lite ute på öarna.



Petra as a burger. Skrattade så att jag fick ont i ryggen. Men det är smällar man får ta.



Gili.



Fjantar oss i Uluwatu.



En lessen Jessica som packar eftersom hon ska åka hem till Sverige igen.



Ljuvliga tider.
Detta slår det mesta mina vänner. Om ni får chansen, stick.

Hjärntvättad pojke.

Efter en riktigt kul träning i stormen var det skönt med en varm dusch.
Ikväll har jag lyxat till det lite. Har handlat lite ost som jag äter med lite kex. Har även kokat upp en stor kopp te med honung.
Skämmer bort mig själv lite.
Till middag gjorde jag en ruskigt god soppa.

I morgon är det sovmörra. Men ska passa på att tvätta och försöka hinna träna innan jobbet. Men det viktigaste är att jag hinner med min finfrukost.
Frukost är det absolut bästa målet på dagen, älskar det!
Om jag har tid sitter jag gärna länge. Kanske läser tidningen eller kikar på något soft morgonprogram.
Det som brukar vara på frukostbrickan är allt från kokade ägg, havregrynsgröt, flingor, mannagrynsgröt, omelett, kaffe, jouice och te.
I morgon blir det nog 1 kokat ägg, havregrynsgröt, en kopp kaffe och lite jouice. Sweet.

Idag när jag åt middag fick jag ett samtal från Leif som jobbar för Partille Tidning.
Han ville höra om gårdagens match. Och det fick han banne mig göra!
Vinsten var oerhört viktig för mig och flickorna. Sist åkte vi på storstryk med 5-1 på bortaplan.
Jag var fortfarande utomlands och hade ingen större koll på hur de spelade.
Hade hört att de är snabba och tekniska, och visst var de det!
Men efter en otrolig inställning och fantastiskt spel hade de ingen större chans.
Vi höll det tätt där bak och anfallsmässigt var det de bästa vi spelat hitills.
Det var lite kul att det blev tjaffs på läktaren mellan de olika lagen både under och efter match.

Nu går det bra.
Det var lätt värt att ta ut en semesterdag för att få spela matchen.
På onsdag möter vi Stenkullen. Har även då tagit ledigt från jobbet.
På söndag möter vi IF Väster, och ännu en gång måste jag lösa jobbet.
Men förhoppningsvis blir det värt det, vilket jag tror ganska starkt.
Jag ska inte säga för mycket, men dessa två matcherna denna veckan ska bara handla om vinst.



Bild från 09, mot Öckerö.



Goda tider när vi gick obesegrade upp till div 3.



Vinst i år.



Go vinst från i år.

Jag känner en person som skulle ställa upp för vilken själ som helst.
Hon är en person som är genomsnäll, ett hjärta av guld.

Hon har funnits i mitt liv från första stund.
Alltid är hon i närheten, en trygghet.
Arg ser man henne inte ofta. När det väl händer står man bara och ler, för hon är verkligen urdålig på att vara arg.
Hon är ledsen och gråter till det mesta.
Hon lagar världens godaste mat. Under hela min uppväxt har hon skämt bort oss med hemlagad mat, ofta.

Farmor, du är verkligen guld för mig.


Farmor hemma i Hålanda. Lurade upp henne på denna lilla shettis.


Efter ett långt telefonsamtal blev jag inspirerad av att skriva om henne.
Lite då och då pratas vi vid på telefon. Vi pratar inte om något märkvärdigt, men samtalen kan bli långa ändå.
När jag är hemma i Hålanda blir hon lika glad varje gång hon ser mig.
Ibland går jag in till henne och bara pratar, om allt möjligt.
På dagarna när alla andra är och jobbar brukar vi fika. Så ofta som möjligt utomhus.
Jag gillar att prata, hon gillar att prata.
Ibland har vi små "filmkvällar". Då sitter jag, farmor och mamma i soffan med lite kaffe och gottgott.
Oftast ser vi på någon romantisk film som vi alla liper till i slutet.

Sist när jag åkte hem från Hålanda glömde jag att säga hej då.
Fick hemskt dåligt samvete. Men efter en stund i telefonen kändes det bättre.

Nu har jag inte varit hemma på ett tag. Och så som mitt schema ser ut nu så kommer jag inte kunna åka tillbaka på över en månad, om inte mer.
Så lång tid går det aldrig. Känns sådär, blir lite depp...
Det betyder att jag inte kommer att se Zantos på jättelänge heller...fasiken.

I morse när jag vaknade.
Eller idag mitt på dagen när jag vaknade låg i min säng och tänkte.
Jag gick igenom gårdagen sekvenser sakta i huvudet.
Det blev en långt och riktigt rolig kväll som sedan gick över till natt, som sedan gick över till tidig morgon.

Jag jobbade 16-21. När jag är på jobbet kommer jag på att jag totalt glömde att äta innan jag började jobba.
Det kurrade i magen under hela passet.
Klockan 20 var Jossan hemma hos mig. Hon fick vara min värd och ta emot de som skulle komma hem till mig. Jag slutade ju inte förens kl 21...
Klockan blir 21 och det är dags att gå hem till alla goa daamer som sitter hemma hos mig och tjötar.
När jag kommer hem möts jag av massa glada flickor, go musik och en väldigt god doft. MAT?....
DÅ kommer söta, underbara, genomsnälla Elin och frågar om jag är hungrig.
DÅ har hon stått i mitt kök och gjorde hemmagjord pizza. Galet bra!
En kort stund senare sitter jag med de andra. Framför mig på bordet har jag nygjord pizza och en kall öl.
Gilla läget helt enkelt.

Vi var 10 brudar som satt hemam hos mig. Strax innan 1 var vi inne i stan.
Första stoppet blev på kära gamla Rosen.
Där träffade vi självklart Åsa!
Nästa anhalt, och ack den sista blev Park Lane.
Där skojade vi runt ordentligt.
Men någon gång under småtimmarna kan man säga att Jessie var på G....Det är inte ofta jag har minnesluckor, men igår blev det några.
Mellan 5-7 hade jag den fetaste luckan haha...minns inte mycket.
Men det var en härlig kväll!

Men som en kär vän sa en gång: "Ball igår, inte lika ball idag"
Sant.
När jag vaknade runt 12 idag mådde jag inte dåligt, jag kände bara att min kropp verkligen protesterade och ville sova mer.
Var inte sugen på mat, men visste att jag måste äta något innan jag började jobba.
Kokade 3 ägg och mosade dom med lite smör. Inte lika gott som när mamma gör det dock....
14-22.30 var det hard work, work!
Men jag tyckte jag klarade dagen bra och såg faktiskt inte ut som "hej-kom-och-hjälp-mig".

Nu har jag varit soffpotatis en stund. Men sängen kallar. Mycket goare här bland alla täcken och kuddar.
Nu ska jag dricka min stora kopp med te och välja en film att kika på.

Om allt hade varit som vanligt hade jag nanat som en prinsessa i min säng för flera timmar sedan.
Klockan skulle då ringa om 3 timmar.
Som en zombie hade jag gått till jobbet och tagit på mig de vita bagarkläderna.
Där hade jag gott runt och fnittrat med mina goa kollegor i ca 10 timmar, klockan 16 är det dags att gå hem.
Alltid ledig på eftermiddagarna.

But, nooo more baker for me ayeeeee.

Nu under hösten hoppar jag runt lite överallt.
Men framförallt ska jag lära mig delikatessen.
Denna veckan ska jag lära mig kvällrutinerna där = 22.30 nästan varje dag.
Hela mitt dygn blir helt snett.
Klart jag har jobbat kvällar lite då och då. men inte såhär under en hel vecka.
Svårt att vänja sig.
Det trökigaste är att den sociala biten inte existerar som den brukar.
Jag är hemma när alla är på jobbet eller i skolan. När de kommer hem sticker jag och jobbar. Höhö, kul!
Men sanningen är att jag har lyckats med ett litet socialt liv i alla fall.
Igår var jag galet hungrig efter stängning. Så jag, Patric och Niclas stack till Donken. Där satt vi till 00:30, lite sjukt.
Idag hade jag bestämt mig att dra hem med en gång. Men då sa Niclas att jag skulle följa med honom och vara sällskap, han skulle ändå köra mig hem.
Det slutade med att det var jag, Niclas, Jonas och Rebecka. Där tjötade vi ett bra tag, dock inte lika länge :)
Sedan gick jag och Rebecka till Allum där jag väntade med henen tills hennes buss kom.

Alltså när man jobbar sent, har man sitt sociala liv sent.
Men i morgon slutar jag 21 = Strax efter 21 är jag hemma hos mig med de andra och dricker mitt första glas vin.
Det ska bli ruskigt kul.

Men nu måste jag verkligen nana.
I morgon ska det tränas, städas, tvättas m.m innan jobbet.

Over and Out.

Så jävla sjukt att idioterna sagt att de har "löst" det.

Carpe Diem?
Ta vara på varje dag som om det vore din sista?


Kliché?


Några ord som jag fullständigt håller med om, men som alltid känns ganska uttjatade.
Idag ser vi dessa ord överallt.
Tatueringar, smycken, på väggen m.m.
Men hur många är det som egentligen lever efter dessa?
Om man studerar sina nära, kära, släkt och vänner är det inte många som kör på detta.
Vi planerar långt i förväg, vi bokar resor flera månader innan vi ska sätta oss på planet.
Redan nu ska vi ha planerat klart allt för nästa sommar.
Och den som inte har bokat stuga för skidsemestern till nästa år har inte en chans att få en nu.
Men vi har inget val, vi måste göra på detta viset. Allt är byggt efter planering.
Man ska träffa en gammal vän. Det tråkiga är att man inte kan ses på flera veckor
för att det är fullspäckat på schemat.

Men en dag blir hela världen upp och ner.
Något händer, och detta var inte med i din planering.
Någon i din närhet lämnar dig. Lämnar alla.

Man stannar upp och tänker efter. Allt stannar upp. Det är inte rättvist.

Idag fick jag en tankeställare när jag går in på Aftonbladet och läser om en flygolycka i Ryssland.
44 av 47 döda varav en av dom är Stefan Liv.

Varje gång något sånt här händer dyker samma ord upp i våra huvuden "Shit, jag ska banne mig börja ta vara på dagarna nu, något kan hända när som helst".
Häromdagen på jobbet pratade vi om hur snabbt livet kan förändras när någon i ens närhet går bort. Om friska människor som en dag inte vaknar eller som faller ihop när de är ute och tar sin vanliga joggingrunda.

Jag blir nästan lite stressad av sånt här. Jag vill hinna vara med alla så fort som möjligt. sedan faller jag ner på jorden igen och inser att det går inte.
Jag tar inte vara på varje dag så mycket som jag önskade.
Men ibland dyker vissa chanser upp och då gäller det att ta dom.
Det kan vara en sån enkel sak som att en kväll bara få för sig att ta bussen hela vägen till Hålanda.
Så många gånger jag gjort så. Det är så värt det att vakna upp hemma.
Jag älskar när hela familjen är samlad. Så många gånger jag har offrat mina lediga helger för att vara ute hos dom.
Man vet aldrig när något skulle kunna hända. Det går enormt fort.
En gång vändes hela världen upp och ner mitt framför ögonen på mig.
Ena dagen var allt perfekt, mer än perfekt, det var bäst. Nästa dag visste jag inte vart jag skulle ta vägen jag vill bara bort, lång bort.
När allt skiter sig förvandlas vi till en helt annan person. Man känner inte igen mig själv. Helt sjuk situation.
Vi lever i förnekelse. Du förnekar nästan allt. Det du egentligen känner låter du inte komma ut, det ligger inne och gror mer och mer för varje dag som går.
Tillsammans blev vi starkare, vi blev starkare än vi någonsin varit. Ni betyder allt för mig. Ni är guld, guld, guld. Jag insåg att jag klarade mer än vad det troddes.



Vissa personer tar vara på dagarna genom att göra en drastisk förändring, ändra sitt gamla vanliga mönster.
Varför gå runt ett helt liv och ångra sina beslut?
Jag anser att det är värt att chansa, än att gå runt och undra hur det hade varit om man vågade.

Jag ser upp till min pappa. Han som nu har tagit en stor chans i livet och lämnar sitt trygga IT-jobb för att ta en helt ny vändning.
Och drömmer sig inte bort längre, han lever drömmen.
Jag ser upp till min bästa vän Josefine som kämpar och kämpar för att en dag lyckas bli en av de bästa.
Det är den enda personen jag träffat som är så jädrans målinriktad.

Jag själv ska också uppfylla en dröm som funnits i många år.
Jag sticker själv till ett land långt bort från all trygghet för att hjälpa till lite i den världen där borta.
Ibland blir jag lite osäker, men snabbt slänger jag iväg den känslan.
Om jag inte gär detta kommer jag att ångra mig livet ut. Om det skiter sig, så skiter det sig. Jag vågade i alla fall sticka.

Sammanfattningsvis vill jag bara säga att det krävs inga jättebeslut för att ta vara på våra dagar eller liv bättre.
En liten händelse räcker.
Kanske det är dags att ringa det där telefonsamtalet till din gamle vän nu?
Nu kanske det är dags att kolla upp den där drömutbildningen och inse att den går att förverkliga?
Våga fråga den killen om han vill ta en fika?
Ta tag i planeringen och stick på den långa resan du alltid drömt om.

Jag tror inte att du kommer ångra dig.

Efter en smaskig carbonara är jag strax redo att bege mig till jobbet.
Gjorde en stooor laddning så att jag har mat imorrn också, goodie.

Ikväll kör jag stängning i delikatessen.
Hela veckan jobbar jag sent. Är inte alls van vid det. No more 6-16 pass på ett tag.

På fredag slutar jag dock 21, och då får man ju passa på att gå ut :) Ta vara på verje dag vettu.

Over And Out.



Jag och Meya plockar blueberries i Hålanda.

Hittade en söt video på Tittis blogg och blev lite inspirerad.

Här är en liten film som jag klippt och klistrat ihop.
EN kort, kort, kort sammanfattning av Asien 2011.

Utdrag från min bok som jag hade med mig under min Asien-resa jan-maj 2011.

Sihanoukville, Kambodja.
8/3-11 Tisdag

Lutar mig tillbaka i min solstol.
Är mätt och belåten efter lite sen lunch, cocunut curry :)
Solen har sakta men säkert börjat gå ner. Vi är just nu på Otres Beach, den finaste stranden.
Här ligger en resturang som heter Babmoo Shack = Cocacola ribs!
I morgon klockan 8 går bussen till Phnom Penh(huvudstaden) och sedan flyger vi till Thai, Bangkok!
Igår var vi ute. Som innan blev det först Monkey Republic och sedan JJ´s vid stranden.
Vi träffade Sam igen, en kambodjan som jobbar där :)
Kvällen slutade med att jag, Petra och Sam badade.
Sedan gick vi alla hem i regnet, fick dock skjuts av Sam sista biten, gött.
Det blev en go dusch med en gång när vi kom hem. Blev tvungen att vätta lite till idag också...suck.

Igår hände det galnaste på länge.
Vi sitter i våra solstolar som vi brukar.
Jag går till baren för att beställa en smoothie. , då ser jag ett gäng killar och en av dom är ruskigt lik Jon från jobbet.
Jag visste att han skull ut och resa, men inte när och vart.
Efter mycket om och men gick jag fram. Och visst var det Jon! Helt galet!
Hur stor är chansen!?
Vi snackade en stund. En av hans polare hade brytit käkbenet när han var i Vangvieng och tubade.
Han skulle slänga sig ut från en "slänggunga" och då gick det illa...

Ne, nu ska jag luta mig tillbaka och njuta av solnedgången.




Efter badet på JJ´s.



JJ´s



Jessikoi & Sugar JJ´s.



Otres Beach.



Otres Beach.



Otres Beach.



Gött e de, Otres Beach.



Jessikoi & Em, Otres Beach.

4-1 idag.
Så jädra gott.
Inte lika gott att jag fick spela hela matchen dock. Min önskan var att vara "extra" på bänken pga jag varit sjuk.
Men vi hade många återbud, tyvärr.
Men skit samma nuueee för vi vann!

Nu ligger vi på 4:e plats och har 2 matcher mindre spelade. Hur gött e inte det?
Gilla läget.

Så här är läget just nu

Ser just nu ut som "hej-kom-och-hjälp-mig".
Håret är uppsatt i en slarvig bulle, T-shirt(faktiskt en fin en), blommiga mysbrallor med spetskanter och ett par stickade raggsockar.
Detta är min städoutfit för dagen.
Sov länge idag. Sedan gjorde jag frulle och tjötade med Goofy i telefon.
Efter frukosten lutar jag mig tillbaka i soffan och tänker:
"Okej, samlingen till matchen är kl 15. Vad ska jag göra fram tills dess? Kan inte sitta still, blir raaaaastlös."

Jag visste djupt inom mig vad jag borde göra.
Städa.

Det skadar ju aldrig att städa? Det tar aldrig slut, finns lltid något att städa.
Borde även plocka upp 2 stora soppsäckar med saker som fortfarande är kvar från när jag flyttade in igen.

Men det är något speciellt med dessa säckar. Jag plockar fram dom, och plockar sedan undan dom när jag ska ha folk hemma.
Jag tror att jag omedvetet undviker att plocka ur dom "för jag ska ändå åka iväg igen".
Haha det är ju lååångt kvar. Men jag tror faktiskt att det är så.
Ofta blir jag arg på mig själv när det är något jag behöver, som ligger där i. "Skyll dig själv"

Men nu har jag gjort rent lister, spis m.m i köket. Allt är vitt = smuts syns onödigt mkt.
Ut ur högtalarna strömmar hög musik.
När man väl börjat städa, är det svårt att sluta. Lika bra att göra det mesta när man ändå är inne i det racet.

Love your work.
If you don’t currently love what you do, figure out what you would love, and take the first step toward that life.


Du är modig.

Min mamma förgyllde min kväll igår.


Igår hade mitt första "upplärningspass" i delikatessen.
Klockan ringer ca 05:30 och jag vaknar upp med ruskigt ont i halsen, lovley.
Dagen på jobbet gick bra, men jag var helt slut när jag kom hem.
Igår skulle jag få besök av mamma och Zantos också. Mamma skulle nämnligen hämta Titti och Alex på flygplatsen mitt i natten, så hon skulle vara hos mig innan.
Det blev ingen träning igår. Men jag lånade bilen och körde upp med Lillen och Zantos för att hälsa på flickorna i alla fall.
Sedan åkte jag till mormor och morfar där mamma var.
Kände mig verkligen som ett riktigt zombie-freak och var dödstrött.
Vi åkte hem en stund senare.
Kvällen hemam hos mig var så mysig. Mamma bjöd på kinamat och Ben & Jerrys.
Hela kvällen satt vi i soffan och tjötade och bara mös.
Efter maten ställer sig mamma och diskar i köket, LOVE! Det var guld värt...
Mamma fick även leka lite läkare och kika på mitt finger. Plåstret hade gått upp, igen. Så vi bestämde att det skulle luftas tills hon åkte på natten för att då plåstra det igen.

Jag hade en så mysig kväll.
Tillslut somnade jag i min säng med Zantos bredvid mig. Det bara några få lampor är tända och några ljus. I soffan sitter mamma och kikar på TV.
Tänk vad bra om man kunde somna sådär varje kväll! Maten fixad, disken fixad, mamma som tar hand om mig och hunden i min närhet hela tiden.
Framförallt kände man av tryggheten, en oslagbar känsla.

Klockan 02.00 vaknar jag av att mamma väcker mig.
Där satt hon med plåster m.m redo att tejpa ihop såret.
Jag kommer knappt ihåg det haha, jag var nog i "zoombie-mode".


Ännu en gång är mamma guld.












Tack mamma, älskar dig av hela mitt hjärta.

Klockan ringde för ca 20 min sedan.

Ligger i sängen och känner av kroppen. De känns la sådär om man säger så, mår rent ut sagt inte alls bra.
Detta är inte planerat i veckans schema, inte alls.

Och nu kan jag ej sova. Hosten ger inte med sig och halsen skulle jag vilja låna ut ett tag.
Ibland får man tycka lite synd om sig själv.
Idag är en sån dag.




Peace Out.