Äntligen är det dags!



För min semester!

Idag har jag räknat ner varenda timma på jobbet...
Öppnade special idag igen. Dagen gick inte alls lika fort som igår.
Det var också betydligt svårare att komma upp ur sängen i morse.

Det hände en sjuk grej i morse också, på väg till jobbet.
När jag kommit till centralen för att ta Blå Express till Partille var det endast 3 stycken som väntade på bussen.
På en av bänkarna satt en ung tjej och en äldre man. Han var välklädd och runt 40 år.
Tjejen som satt bredvid såg besvärad ut, som om hon inte ville vara nära honom.
Då förstod jag att han var full.
Han satt bara och stirrade på henne. Tillslut böjde han sig ner och började ta på hennes ben. Hon bara rykte till och bad honom sluta försiktigt.
Då reste han sig upp och gick, mot mig.
Fan jag hatar sånna här människor. Man vet inte vart man har dom. Säger man fel sak kan det slå slint i huvudet på dom.
Jag vänder mig om och börjar lyssna på min ipod. Så knackar han på min axel.
Jag vänder mig om och frågar vad han vill.
Så började han tjata om att han firade att han köpte hus igår. Att han redan hade 2 lägenheter på avenyn och en på svingeln, så tyckte han att det var dags att köpa hus också.
Jag var verkligen inte alls intresserad och han äcklade mig, jag ville bara bort.
Så började han säga massa saker, och frågade vart jag skulle m.m.
"Det tänker inte jag säga till dig"
Han ser förvånad ut och frågar vart jag ska, jobbar m.m.
"Det angår inte dig, det räcker nu"
Så kom han närmare och så säger han :
"Kan jag fråga en sak, utan att du blir arg?"
"Nej, jag tror inte det är någon idé. Jag kommer förmodligen inte svara ändå"
Till min räddning kom bussen. Men den var tidig och stod kva på busshållplatsen länge.
Jag tog sittplatsen som var först med en gång, det var nämnligen en ensam stol. han sätter sig bakom mig.
Jag sätter musiken på högsta volym. SÅ knackar han på axeln igen.
"Jaa?"
"Lova att inte bli arg...Men jag bor som sagt i svingeln. Har 2 våningar. Du vill inte..."
"Nej, lyssna på mig. Jag vill inte."
Så vänder jag mig om. Ville bara att han skulle försvinna. Jag visste att om jag reste mig, skulle han följa efter.
Då känner jag plötsligt en hand som går längs huvudet ner mot nacken. Hans hand, över mitt hår.
Helt plötsligt blev jag osäker, istället för arg som jag varit innan. Jag kände mig liten och osäker.
"Sluta! Lägg av!"
Han som kör bussen tittar lite försiktigt mot oss. Han säger inte ett ord.
Jag hoppar fram i sätet så att han inte når mig. Jävla idiot!
Så viskar han i mitt öra: "Förlåt"
Jag ryste till i hela kroppen.
Äntligen var vi vid svingeln, känns som det tog en evighet att komma dit. Så säger han innan han går:
"Du vill inte ha mitt nr? Så kan du ringa när du slutat....och komma hit."
"Nej"
Innan han går ta har tag i min hand och säger hej då.
Fy fan för sånna som honom. de tror att de bara kan ta och hålla på hur de vill.

Då börjar man tänka på hur det skulle vara att möta en sådan människa själv någonstans.
Jag började blli osäker m.m för det han gjorde. Man vågar inte bli för arg, då vet man inte vad han hittar på.
Tänk då för dom det går längre. Fy.

Jaja, men han gick av tillslut och det var en stor lättnad. Äckelgubbe.

Men nu ska vi prata roliga saker!
Som att hag har semester nu i 3 veckor!
Idag när jag åkte i bilen hem, var jag som en zombie.
När vi kom hem var det middag, super god middag.
Sedan efter maten gick jag och mamma ut med hundarna. Så tog vi med en systemkamera som pappa lånat med sig från hans jobb. Så vi passade på att ta lite kort :)
Sedan när vi kom hem, blev det chips och dipp + film. Kunde det bli bättre? Det var inte helt fel att krypa ner i soffan!
Zantos blir som en bäbis när jag kommer hem, han vill gärna hoppa upp i soffan och ligga på mig. Han tror att han är en knähund :)

I morgon ska jag och träna på Sportlife på morgonen. Sedan på eftermiddagen ska jag förmodligen till stallet för att provrida hästan Tara, som jag ska ha hand om lite.
SÅ dags att ta fram rid/stallkläderna igen. Hittar dock inte mina skor. Men jag får leta mer i morgon.
Är faktiskt lite nervös. Sist jag red var när jag tränade en av travhästarna på Åby. Haha. Men det ordnar sig. Lite sitter väl fortfarande i hoppas jag!

Har en massa bilder, men datorn vill ej sammarbeta nu så lägger upp bilderna i morgon.



Sov gott
Puss&kram
Jessica




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0