Hej!

Min dag idag har varit toppen! Inga "måsten" eller speciella planer.
När klockan närmade sig 19.00 åkte jag, pappa, Erik, Helen och Zantos till Holmesjön för att fiska lite. Solen hade precis kommit fram och det blev varmt.
Vi körde med båda jeeparna bort.
Man kör ganska långt inne i skogen, på en "stig" där bilarna precis får plats. Jag körde denna gången. Har faktiskt aldrig kört där förut. Det var skit skoj! Kändes som om vi var på safari.
Haha "Safari i Hålanda". Najjs!
När vi kom fram var det lugnt och stilla på sjön, solen började sakta, sakta gå ner. Zantos simmade runt.
Erik och Helen hade med sig ett litet uppfällbart bord + massa fika.
Så jag och Helen fikade medans gubbarna fiskade. Där var vi ett tag. De fick lite fisk. Aborre och gädda, men vi släppte i allt.
Klockan var ca 21.00 när vi kom hem. Då skulle våra kära släcktingar från Ystad komma när som helst. Det är min morbror Mats, hans fru Marie och deras två söner Rasmus och Anton.
jag tycker verkligen om när de hälsar på, jag blir.....glad i hela kroppen.
Men de är bara här till i morgon. De kommer upp till gbg eftersom Dicks begravning är i morgon.
Vi tände lite ljus på uteplatsen och satte oss ner för att dricka lite vin och öl och småprata. Sedan lite senare in på kvällen dukade vi upp med lite gott pålägg, färskt bröd och även jordgubbar.
Vi satt och tjötade om allt möjligt.
Det var bara så perfekt, att bara sitta där.

Och nu ska vi alla sova. Hela familjen Nordström sover i Viktors rum, där finns gott om plats. Han har trotts allt min stora säng + mina sängmöbler eftersom de inte får plats i lägenheten.
Hans rum är nästan lika stor som hela min lägenhet, haha.

Men i morgon blir det

Jobbigt

Tungt

Mycket känslor

Tårar

Svårt

I morgon ska Dick begravas. Min mammas kusin, precis fyllda 33 år. Fru och 2 barn.Han omkom i en lastbilsolycka.
Det kommer mycket folk, hela släckten kommer att träffas.
Jag får ont i magen när jag tänker på det hela. Att se hans föräldrar så ledsna, hans fru, hans barn.....
Att gå fram till kistan.
Fy!
Men efteråt när man fikar och pratar om det känns det oftast bättre. Man måste prata om allt det goda. man måste tänka framåt.
Samtidigt som jag inte alls vill gå, vill jag ändå det. Svårt att förklara.
Men jag blir alltid så snurrig i huvudet av sådana här saker. Börjar tänka på livet och allt. Det bliren hel del "carpe diem" över det hela.





men nu ska jag nana, och läsa ut  min bok. Jag har lämnat några sidor. Jag läser som sagt boken "Om jag kunde drömma". Herregud vad bra den är!