Jag har världens bästa pappa.

Många säger det om sina pappor, det är ofta en ren självklarhet att ens pappa är "den bästa".
Men jag vet att min pappa är en av världens bästa pappor.










Mamma har alltid sagt att jag är en "ljus" kopia av pappa.
Vi har precis samma humör.
Detta kunde ibland skapa härliga tjaffs hemma.
I slutändan var det alltid jag och pappa som bråkade. Ingen vill ge sig....

Vi löser inte konflikten utan bara går ifrån varandra, av ren illska.

Efter en stund brukar han komma till mig och be om förlåtelse, och sedan förlåter jag honom.

Detta hände mycket under min tid som trottsig tonåring.


Nu på senare år har vi börjat förstå varandra. Jag kan min pappas humör utan problem. Självklart kan vi fortfarande ibland ryka ihop, men detta händer inte alls så ofta.
Man behöver bråka, detta hjälper oss att läsa känna personen

















Jag älskar båda mina föräldrar enormt mycket. Min uppväxt har varit perfekt, det är något som jag vill föra vidare till mina framtida barn.
Men idag ska det handla om pappa, nu när det har varit farsdag och allt :)











Nu de senaste åren har vi på något sätt blivit ett "team".
Vi har klarat mycket tillsammans, det gör oss starka.
Jag är väldigt tacksam att vi står varandra så nära.

I alla år har jag alltid tyckt om att vara kring dig och följa dig.











Du är en stor förebild för mig.
Jag är stolt över att ha dig som pappa.
Du är en otrolig snickare, mekaniker och svetsare! Du kan allt som har med bygge och hus att göra. Du bygger, skapar, drar el, målar, lagar allt som finns!

Så fort något går sönder, kan du lösa det.









Så många gånger du och jag åkt tillsammans när du ska köpa dina brädor och spik.

Det var många gånger då bar du och jag åkte iväg på husvisningar. Så många hus/gårdar vi tittat på under åren. En sak till som gör dig så jäkla bra är att du ALLTID ställer upp. I ur och skur.
När problemen uppstår finna du alltid där, alltid.

Jag skulle kunna skriva oändligt mycket om allt bra kring dig och hur mycket jag tycker om dig.

Men nu får jag sluta, för jag måste sova. Din dotter ska upp och jobba tidigt i morgon bitti...
Men jag saknar dig och familjen varje dag. Jag önskade att Hålanda kunde flytta hit...nära mig.

Jag vill ha dig och de andra nära. Jag vill kunna åka till er när som helst, även om jag skulle börja jobba tidigt dagen efter. Nu går det inte. Det går inte att vara i Partille till 06.00.

Jag hade en mysig "farsdag" i söndags, hemma  i Hålanda. Jag vill ha det så varje dag. Jag behöver er varje dag, ni är min medicin för att orka med ibland.

Det är för tyst hemma hos mig, jag är inte van vid det. Om det inte är ni som låter så är det hundarna eller Jacko.


Ni är som guld för mig, det dyraste guld.
En familj ska klara motgångar och framgångar. Genom att vara tillsammans klarar man allt.

Snart kommer jag hem igen och vandaliserar er med mitt vanliga "Jessie-tjöt" som tar kål på er, mig slipper ni inte!